Om drömmar som slår in

Nu ska jag berätta något fint. I sommar kommer jag att kunna dricka morgonkaffet på min alldeles egna veranda. Det där huset jag drömt om så länge är snart mitt. Ett litet rött torp med vita knutar från förra sekelskiftet, med grånade trägolv och gamla kakelugnar. Jag hoppas att jag i och med detta kommer att börja uppdatera den här sidan lite oftare, genom varsamma renoveringar och äppelträdsplanteringar. Till dess, följ mig på instagram, sofianystroms.

En ny början

 
Tittar på fotot av farmor, Karl och Anna i potatislandet på precis den plats där bilden är tagen. Gullis stuga i bakgrunden är densamma som då. Potatislandet har blivit blomsteräng och träden är större än då. Men samtidigt samma plats där både jag, pappa farmor och alla före oss sprungit som barn. Det finns ju något väldigt fint med dåtid och nutid som flyter samman. Strax är det vår plats, vår utsikt.
 
Idag påbörjades vansinnesprojektet på allvar.

Blomdatorn

 
Datorn ligger mest för sig själv och är snygg de här dagarna. I sin nya blomoutfit. Typisk onödig snygg grej.

Dan före dan

 
 
Lyckas tyvärr inte ladda upp fler bilder än dessa och förstår inte vad som är fel. Trist! Hittade i alla fall en hel låda full med gamla flaggspel på en loppis, som jag letat efter det!! Granen har aldrig varit så fin.
 
Dalarna levererar vad gäller häng med världens bästa personer (gud vad jag saknar dom i gbg), antirasistiska manifestationer med mycket folk, tusen sorters fikabröd, Ryssens 230 kvm stora lägenhet med fyra meter i takhöjd, världens mysigaste tax, persongalleriet på Engelska pubenoch allt som är precis som det alltid är. Dalarna har tyvärr överlevererat vad gäller att bli kallad "pissluder" och motta hot från nazister. Minns plötsligt varför jag flyttade härifrån. För att i nästa längta tillbaka nåt så djävulskt. Det här med att sakna och längta bort samtidigt. Att vara hemma och längta hem, både i Göteborg och Dalarna.
 
Nåväl. Idag har vi lagat tusen vegetariska rätter till julbordet och gjort julfint hos hönsen. Och ikväll kommer Jakob!

Äntligen på väg

 
 
Nu sitter jag på tåget mot Dalarna, äntligen på väg hem! Ser så sjukt mycket fram emot att hänga med gamla kompisar, göra tusen sorters julgodis och elda i kakelugnen. Längtar efter att skotta snö och åka spark också, men har fått dystra rapporter om att det inte finns någon snö... Har packat ned min finaste dala-tröja, visst ser den lite ut som en folkdräkt? En måste ju passa in tänker jag.
 

Om pastelliga glaskulor

 
Ok, idag är jag inte lika arg och ledsen och uppgiven på det här himla samhället. De flesta vill ju faktiskt nånting bra, eller hur? Vi måste bara höras lite mer. Idag känns som en bättre dag att skriva om pastelliga glaskulor. Hur fantastiskt är det inte att få packa upp dessa varje jul? Som en påse fylld med vackra bakelser.
 
Revolterar mot min praktiska uppväxt med elljusstakar och plastkulor och njuter av få ha egna traditioner som inte är det minsta praktiska, bara fina. (Vi har dock slutat med pepparkakor i granen pga dålig karaktär och känslig mage hos en viss hund.) Tänk att det här är pyntet ska följa med en genom hela livet, genom alla år. Högtidlig tanke. Därför känns det ju extra viktigt att välja sånt som är riktigt fint och som inte är det som trendar i år.

Bli inte en av dom som bara står där sen och säger att jag visste ingenting

 
Känns så himla avlägset att skriva om julgodis och vackra pastelliga glaskulor när sånt här händer. Det är på så himla mycket allvar nu. Nazister stormar fredliga demonstrationer, kompisar får mordhot och glasflaskor slagna i huvudet för att de pratar om alla människors lika värde oavsett ursprung och ett parti i Sveriges riksdag har företrädare som önskar livet ur folk. Får liksom nypa mig i armen ibland.
 
Var och en har ett ansvar att ifrågasätta smygrasismen när den dyker upp i vardagen, säg emot när din arbetskamrat drar ett rasistiskt skämt. Även om det är skitjobbigt och säker inte "illa menat". Du måste. Vi måste, allihop! Det är vår himla skyldighet att på alla sätt vi kan visa att det är nog nu. Varje gång vi inte gör det, varje gång vi bara sitter tysta och låter en rasistisk kommentar gå obemärkt förbi flyttar rasismen och de som villa sprida fientlighet och hat fram sina positioner. Kan vi inte lova varandra att alltid säga emot?
 
Så du kan säga till dina ungar när dom frågar dig, att du var en av dom som stod emot.
 

Fotoboken 2013

Varje år får ju Jakob en fotobok i julklapp av mig, som en sammanfattning av året. Tänkte att vi skulle titta lite på hur den ser ut 2013! Tex var det ju året Astrid fick sitt första modelljobb och fick en jacka av gotländskt fårskinn uppsydd till sig. Fino.
 
Jag är ju en vän av traditioner som ni säkert vet och en jag håller extra kär är min årliga födelsedagsresa. I år bar det av till Amsterdam!
Vi gick på tusen marknader, drack miniöl och åt lyxig mat.
 
Firade första maj såklart. Började nästan gråta när Jonas Sjöstedt pratade om hur sjukt bra arbetet med feministiskt självförsvar i Göteborg är. Heja oss!
 
Hängde massor med mina bästa. Här vid Gullbergs kaj.... paradis.
 
I maj åkte vi till Knarrholmen igen och hängde på klippor, drack öl och sjöng allsång med främlingar.
 
Sommaren kom til Lången!
 
Spenderade några veckor i Grekland och kunde konstatera att båtluff är grejen om en vill ha sol och värme men lätt dör uttråkningsdöden.
 
Så himla fint var det! Badade precis varenda dag.
 
Firade midsommar på Santorini (enda ön jag inte alls gillade). Kolla vad bruna vi var!!!
 
<3
 
Sen hängde vi i Dalarna i flera veckor. Både Jakob och jag var lediga drygt sju veckor i somras, vilket var världens bästa grej.
 
Hann med en tur till Köpenhamn också. Bodde svinfint i Jakobs kusins hus. Jag var i Köpenhamn varje sommar när jag var liten, så det känns fint att Jakob är halvdansk, så får jag Köpenhamnsdosen gratis liksom.
 
Dalarna igen med massor av gårdsauktioner, vedhuggning och häng med våra närmsta grannar.
 
Vår nästan alldeles egna badplats.
 
Cyklade massor.
 
En helg slåttrade vi i världens finaste plats. Hässjor, logdans och fiolmusik. Levde ut daladrömmen.
 
Sen vare ju Way out West också! Så himla knäpp och bra helg.
 
Ryssen var ju här tex, typiskt bra grej.
 
Bra grupp!
 
Har ju hunnit med en massa annat härj under året också såklart, sånt skriver jag ju aldrig om här, men är liksom svårt att undvika när en bor på den här gatan.
 
Dokumenterar alltid hur det ser ut hemma också, är så himla kul att gå tilbaka och se hur det har förändrats genom åren och vad en hade för smak.
 
 Det var en liten glimt från årets bok! Totalt sett är den på 120 sidor och beställd här.

Adventskalender

 
 
Älskar ju julen och pyssel och traditioner och överraskningar och barndom så i år gjorde jag en egen julkalender (officiellt sett till Jakob...). Tog jättelång tid, men tänker att vi kan ha den hela livet och det är en fin tanke som gör att det blir värt det. Den är gjord av gamla örngott och kostade nästan ingenting eftersom såna är så billiga på loppis.
 
Vet att det lätt blir sån himla pryl- och prestationshets kring jul och adventskalendrar så jag har försökt att framförallt fylla den med enkla och bra grejer och har den som en ursäkt för att få go bananas med kemikaliesaneringen av vardagen. Har t.ex fyllt den med förbrukningsvaror som giftfri tandkräm + tandborste, galltvål, ekologisk deo och enkla upplevelser som typ hämtmat och billiga biobesök på Hagabion. Låter säkert svintråkigt i vissas öron, men jag har helt nördat in på det här med ett giftfritt liv och myser av tanken på att få borsta tänderna i en tandkräm utan onaturliga tillsatser. Helt enkelt sånt där vi ändå gör och använder men som blir så himla festligt när det ligger förpackat i en adventskalender.

Saffransscones

 
 

Hejdå november, hoppas det dröjer länge innan vi ses igen. Eller åtminstone att du behandlar mig bättre nästa gång.
 
Välkomnar december med öppna armar. I år ska jag ta tillfället i akt och satsa på julfrukostar vareviga dag (eller åtminstone på helgen...). Först ut var saffransscones! Så himla mycket roligare att äta gult bröd än vitt, och så himla gott såklart. Åt upp allithop på en gång, men det doftar fortfarande fantastiskt i hela trapphuset. Receptet hittar du här.
 

Hemma hos mig!

 
Fina Madeleine som driver Bonjour Vintage har gjort ett hemma hos-repotage hos mig! Sån himla ära att få vara med - läs repotaget här.

Julpeppen

Äntligen är det helg! Och äntligen är det helgen innan första advent, alltså kan en nu börja smyga in julen! Som jag har längtat!
 
I helgen ska jag maxa med julmarknad och julfika.
 
 
Ikväll blir det pepparkakor och ädelost som är den kanske godaste smakkombination som finns på denna jord. Dessutom börjar På spåret!!! Tänk att det skulle komma en dag då ädelost och På spåret är höjden av lycka. Puss!

Äppelplättar

 
I helgen gjorde jag äppelplättar till frukost. Blandade pannkakssmet och skivade äpplen tunt. Hällde i en klick smet och så snabbt på med en äppelskiva. Sen öste jag på så mycket sirap och kanel jag hade och åt och njöt! Tänker att dessa passar ypperliggt som matsäcksmat också, blir ju lite fastare än vanligt pannkakor.

Ett välordnat skafferi ger en inre tillfredsställelse och är den grund varpå samhället vilar

 
 
Ja alltså den inre tillfredsställelsen när en har städat köket, till och med INUTI skåpen = oslagbar. Känns så himla fint att lägga in hyllpapper och hälla över alla torrvaror i glasburkar, både ur ett estetiskt och ett hormonstörande-kemikalier-i-plast-perspektiv. Hejdå fula och dåliga plastförpackningar!
 
Som ett led i min väg mot ett mer hållbart och självförsörjande liv så har jag börjat dumpstra en del igen och då är ju ofta förpackningarna lite ledsna, så där finns ytterliggare en anledning att hälla över maten i fina burkar. Samhällskritik och huslighet i en salig och fantastisk blandning.
 
 
 
 
Glasburkarna har jag ärvt efter farmors syster Edit, som odlade nästan all sin mat själv och konserverade den i såna här burkar, vilket också ger en extra fin dimension av det. Hyllremsorna har varit farmors.
 
Hoppas att ni alla får en fantastisk fredagskväll, det har jag tänkt ha. Kram!

Rädda en barnbok!

 
 
Vi fick in en väldigt gammal och nästan helt trasig och sönderritad Hur gick det sen? till jobbet för ett tag sen och jag är av den otroligt konventionella åsikten att Tove Jansson (och framförallt hennes bilder) är fantastisk. Kändes inte alls bra att kasta något som var så himla fint, men går ju inte heller att köpa och tex ge bort en trasig bok fylld med klotter. Så jag köpte boken, tog ut sidorna som var hela och fina och ramade in. Plötsligt fick jag en världsfin och billig tavelvägg. Dagens tips!
 

Om

Min profilbild

Le petit chien

Sofia heter jag som driver den här bloggen. Jag skriver om min vardag med loppisfynd, hittehundar och fina saker. Till vardags pluggar jag socialt arbete och jobbar i en second hand-butik. Du når mig på sssofia.nystrom@gmail.com!

Follow on Bloglovin
RSS 2.0 Follow on Bloglovin